Love hope and patience
Ingen motivation till att skriva.
Vi mars 2016
Det lockar inte riktigt längre..
Mycket som förändras och mycket som inte har förändras på ganska kort tid.
Nu har en ny del i livet startat,
en ganska stor omställning för oss alla.
Ingen jätte nyhet bara inte skrivit/pratat om det.
Kommer ha barn(en) varannan vecka vilket jag aldrig trodde att jag skulle bli och hade hoppats på att ALDRIG behöva ha det så, såklart.
Nog för att det (oftast) är det bästa för barn som har två fungerande föräldrar men som inte kan leva ihop av någon anlednfast
blä vilken ångest att vara utan sitt barn på det här sättet.
Är mest pluttis der beror då Mirran är så pass stor att hon väljer sj.
Vem hon vill vara hos och när <3
Tusen tankar,
släppa på kontroll,
planera helt annorlunda,
infinna sig i det nya och lära sig
acceptera. Acceptera.
Min högsta önskan skulle såklart vara att ta den störta delen.
Är egoistiska mamma hjärtat som talar ha ha!
Är det bara jag eller är vi alla
mammor så?
Få se om det går att lösa nångång i framtiden..
Det är det som är så sjukt nu när jag bara svamlar med mina tankar..
Vi vet inte vad som händer om
två veckor två år eller tio år.
WHO KNOWES! Vem fan vet vad som händer i framtiden liksom?
Ta vara på den tid ni har med varann med er familj och speciellt med era barn! Verkligen era barn <3
Det är en tid man aldrig får tillbaka.
Jag kan i vanliga fall vara något tankspridd men det är inget mot vad jag är nu ha ha... Herregud.
Min vänner (de flesta) har överseende med mig och förstår som tur är.
Brukar vara en kameleont när det gäller det mesta anpassar mig snabbt!
Men nu kommer det ta lite tid att vänja sig. .
Allt löser sig med tiden, det gör det. .
Och tid ska det väl får ta.
Första veckan startat nu!
Kommer tillbaka till bloggen under sommar & semester.
Kommer då uppdatera mycket mer med bilder och troligtvis mer åt det glada hållet!
Tar samma uppehåll som förra året, same shit different ting hahaha...
Bye!
Kommentarer
Trackback
